header-avjamning-pumpning

Kommersiell

Läggningsinstruktioner för kommersiella golv


Cementbaserad avjämning

OBS! Gå alltid igenom detta avsnitt innan du påbörjar läggningsarbete av något avjämningsmaterial.

Krav

Krav på byggarbetsplatser – cementbaserad avjämning


Utrustning

För all Weber-utrustning se till att det finns tillräcklig tillgång till följande:

  • Elektricitet
  • Vatten
  • Åtkomst och utrymme för pumputrustning
  • Rengöringsmöjligheter

För mer detaljerad information se respektive Weber specifikation för utrustning i fråga.


Härdningsförhållanden

  • Se till att byggnaden är stängd och tät.
  • Undvik drag från dörröppningar i byggnaden och lokala värmekällor, på nylagt material.
  • Temperaturen hos underlagsbjälklaget bör vara minst 10 ºC.
  • Omgivande lufttemperatur bör vara 10-25 ºC.
  • Kraven för relativ fuktighet i betongbjälklaget är för de vanligaste golvkonstruktionerna 85 – 95%.
  • Relativ fuktighet i luften ca. 50%.

Uttorkningsförhållanden

OBS! Uttorkningsförhållandena beror på följande:

  • Temperatur, ventilation och luftcirkulation under uttorkningsfasen (optimal temperatur är ca 20 ºC, med en relativ fuktighet i luften på ca 50%)
  • Tjocklek på avjämningsskikt
  • Relativ fuktighet i underlaget

OBS! Årstidsvariationerna kan påverka torkningsförhållandena.

För mer detaljerad information se Fuktguiden.

OBS! Läs, och förstå, respektive produktdatablad innan du påbörjar avjämningsarbete.

Utflytstest

Test av utflytsegenskaper

Utflytesegenskaperna är viktiga vid appliceringen av avjämningsmassan, oberoende om den pumpas eller handläggs.

Utflytesegenskaperna kontrolleras därför regelbundet i fabriken för att försäkra goda och stabila appliceringsegenskaper. På arbetsplatsen kontrolleras utflytet huvudsakligen vid kontinuerlig blandning och pumpning. Skälet för detta är att vid kontinuerlig blandning är vattenmängden i relation till torrt pulver inte direkt mätbart i blandaren. Genom att kontrollera att utflytet är korrekt, fastställs att vattenmängden är rätt.

Det finns två Europeiska standarder för utflytesegenskaper, EN 13454-2 och EN 12706, båda är nämnda i den harmoniserade standarden för avjämningsmassor, EN 13813. I EN 13454-2 används en konisk ring med ganska stora dimensioner som är avsedd för avjämningsmassor av tjockare konsistens. Förutom att mäta utflytet efter det att ringen lyfts, kan man låta flytbordet ”falla” 15 gånger varefter diametern åter mäts. Denna testmetod kan därför även användas för tixotropiskta material, t.ex Floor 4040.

När utflyt enligt EN 13454-2 är större än 300 mm, används EN 12706. I denna metod, som är avsedd för självavjämnande produkter, används en mindre ring. Eftersom EN 12706 föreskriver en glasplatta som underlag, är den inte lämpad för fälttester. Inom Weber används plastskivor som underlag vid fälttester, och för att kunna kontrollera även mindre utflytande avjämningsmassor, används en större ring än föreskrivet i EN 12706. En god korrelation har dock funnits mellan olika storlekar av utflytsringar och olika underlag (glas eller plast), så du kan lätt översätta resultatet från en grupp av testförhållanden till en annan.

Utförandet av ett utflytstest är väldigt enkelt. Du häller bara det blandade materialet i ringen, lyfter ringen och mäter diametern där utflytningen slutar. Testet kan även ge mer information om färskhetsegenskaper hos avjämningsmassan. Om en yttre ring med ljusare färg (en corona) visar sig vid utflytet, indikerar detta en mindre god stabilitet, d.v.s. separation. Detta kan vidare demonstreras genom att luta på underlaget och låta materialet flyta av underlaget. I ett separerande material flyter övre ytan bort först. I en stabil produkt flyter allt material av sammanhängande.

Utflytsmått

MetodInre diameter, mmHöjd, mmVolym, cm³
EN 13454-2Övre 70, lägre 10060344
EN 12706305035
Gamla SS 923519502243
Weber6835127

Golvläggning

Läggning av Weber avjämningsmassor

Webers avjämningsmassor kan läggas för hand med hjälp av en omrörare och murbrukshink eller med ett av Webers automatiska pumpsystem som pumpar avjämningsmassan fram till läggningsområdet. Den avsevärt produktionsförbättrade tekniken och de ergonomiska fördelarna uppstår naturligt huvudsakligen vid användning av ett blandarsystem med pump.

  • Alla områden om > 30 m² bör helst appliceras med hjälp av Webers automatiskt blandande pumpsystem.
  • Vid mindre golvrenoveringar kan man blanda avjämningsmassan med hjälp av en omrörare och murbrukshink för att sen lägga avjämningsmassan för hand. Med tanke på den begränsade tid då golvmaterialet förblir öppet bör ett antal hinkar blandas samtidigt för att undvika långvariga avbrott under läggning. Avjämningsmassan läggs i våder som löper tvärs genom sektionen och det är viktigt att kontinuerligt lägga till nytt material. Det går oftast bra att utöka materialets öppettid och flödet med en tandad eller jämn putsspackel. Minst två, helst tre personer bör vara med vid läggning för hand.

En allmän regel är att underlaget måste vara tillräckligt rent, primat för försegling av underlaget, uppvisa den styrka som fordras samt vara uppmätt med höjdmarkeringar innan avjämningsarbetet påbörjas.

Den första avjämningsmassan som tränger ut ur slangen ska pumpas in i en tom behållare innan läggningen påbörjas. Därefter görs ett utflytstest. Man kan ändra avjämningsmassans konsistens om så behövs.

Vid planering av läggningsarbetet bör en minimering av möjliga avbrott eftersträvas, för att på så sätt möjliggöra att en lagd våd följs av nästa så snabbt som möjligt. Till exempel, i rektangulära rum bör våderna helst läggas parallellt längs med rummets kortsida.


Läggningsprocedurer

Att flytta slangen från ena sidan till den andra med jämn hastighet utgör den faktiska läggningen. Farten som entreprenören för fram slangen med avgör tjockleken av applicerad avjämningsmassa.

OBS! Om slangen flyttas över håligheter eller upphöjningar i en jämn hastighet kommer dessa att till viss del kvarstå.

Det är alltså nödvändigt att sakta ner hastigheten av läggningen en aning vid varje större försänkning så att de fylls. Å andra sidan måste man röra slangen snabbare över upphöjda delar för att inte överflödigt tjocka upphöjningar ska byggas upp.

Det är möjligt att kontrollera om avjämningsmassan har jämn yta under läggningen genom att jämföra med reflekterande och vertikala linjer, fönster eller dörrkarmar. I dessa reflekterande linjer måste alla befintliga, vertikala linjer framstå som nivåanpassade när avjämningsmassan har flutit samman på ett tillfredställande sätt. Avjämningsmassan slätas ut med en tandad spackel, piggroller eller gallervält för att ta bort eventuell ytskum. Om en bättre utflytnad krävs av avjämningsmassan kan den jämnas ut ytterligare med en tandad eller slät putsspackel.

Under läggningen bör slangens mynning hållas i nivå med ytan för att undvika onödiga stänk och bildning av bubblor.

OBS! Detta är av absoluta vikt vid läggning av Industri- eller estetiska golv som utgör färdig yta.

När väldigt stora ytor ska läggas kan slangen fästas vid en ”rullvagnsanordning” som lättar på bördan för den som sköter slangen.

Stor vikt bör läggas vid försäkran om att varje sektion efterföljs så snart som möjligt av en ny sektion. Trots att arbetet planerats i detalj är det fortfarande möjligt att det tar lång tid innan en avstängare kan tas bort. När den nya materialetappen appliceras vid kanten där avstängaren togs bort bör man hellre fylla upp med avjämningsmassan till strax under kanten än att tillåta den nya materialetappen att flyta över den som lagts tidigare. Området som skapats i det tidigare fallet kommer att kräva uppfyllnad med finspackel. Det senare fallet skapar avsevärda bekymmer med slipning av det hårda överflödiga ytmaterialet.

Avstängare måste alltid avlägsnas precis innan den nya material etappen läggs så att det nya materialet stödjer det redan lagda materialet.

OBS! Webers cementbaserade avjämningsmassor tål vanligtvis att man går på dem efter 1-4 timmar. Det är ofta nödvändigt att gå in efteråt och justera fogkanter med avstängare så snart som möjligt. Avjämningsmassan kan då fortfarande vara relativt mjuk.

OBS! Undvik starkt drag och höga temperaturer under läggning och början av materialets härdningstid. Starka vinddrag mot ytan och höga temperaturer vid tex. värmeväxlare, element osv. orsakar sprickbildningar.