Anslutning av värme i Komfortgolv

bypass-manifold
Bilden visar en värmefördelare som fördelar vattnet och reglerar flödet skilt för varje värmekrets. I detta exempel har fördelaren placerats i det tekniska utrymmets tak och reglerar den översta våningen i en tvåvåningsvilla. Bottenvåningen har en egen fördelare i golvnivå i samma tekniska utrymme.

När värmen kan anslutas beror på vilket material som ska användas för att göra själva golvet. Det finns många åsikter om detta, och i många fall grundar sig dessa på traditioner och erfarenhet av betong eller traditionell cement- eller kalcuimsulfatbaserade massor, som hade egenskaper som inte var kontrollerade på samma sätt som Webers avjämningsmassor är idag. Många av dessa traditioner relaterar till behovet att torka ut tjocka betongskikt eller ”aldrig-torkande” billiga kalciumsulfatgolv, som annars ”aldrig” skulle ha torkat. Då Webers produkter idag är så pass välkontrollerade, finns det ingen anledning att höja vattentemperaturen högre än till max 40°C. Högre temperaturer kan snarare skada golvet än göra det bättre. Idag talas det mer och mer om max 35°C, i och med att husens värmeisolering och fönsterkvalitet blir allt bättre och effektbehovet minskar.

Det traditionella rådet för att göra dilatationsfogar mellan varje värmekrets är just något som görs för att detta ”alltid” har gjorts. Anledningen till att man gör detta är att traditionella golv nästan alltid har spruckit vid alla trösklar mellan alla rum, beroende på:

1) En kraftig krökning/kantresning av golvet, som automatiskt knäcker golvplattan vid alla dörrar eftersom detta är den svagaste punkten. Krökningen/kantresningen har uppstått på grund av separerad betong eller traditionella cementbruk, på grund av ojämn (ensidig, inte kontrollerade) uttorkning såväl som stor temperaturgradient (temperaturskillnad i övre och undre delen av plattan). Den stora temperaturgradienten beror i sin tur direkt på ”torka-ut-golvet-med-hög-temperatur-traditionen” före golvet ytbeläggs, enligt förklaring nedan.

2 ) Materialets draghållfasthet är mindre än dragpåkänningen. Påkänningar uppstår beroende på ojämn värmeexpansion mellan inte uppvärmda och uppvärmda delar av golvet (t.ex. någon värmekrets är stängd, medan varmt vatten cirkulerar i grannkretsen).

Med Webers moderna avjämningsmassor massor har vi:

  • inga problem med behärskad uttorkning med lägre temperaturer!
  • låg krympning och blygsam värmeexpansion mellan olika kretsar (om man använder max 40°C), liksom kantlister mot och runt alla vertikala konstruktioner, vilket möjliggör fri rörlighet för avjämningsskiktet!
  • kontrollerade egenskaper rörande böjdraghållfasthet, separation och krympning. Weber Floor 4716 som efterbehandling reducerar dessutom dragpåkänningar i plattans övre kant, något som annars skulle uppstå på grund av för snabb avdunstning.

Särskilt med det nya Weber Komfort-golvsystemet, där värmen är jämn under massan har vi inte längre några lokala värmeexpansioner runt rören såsom i fallet med rören inbäddade i massan eller betongen.

Vår praktiska erfarenhet är att vi kan göra värmegolv utan en endaste en dilatationsfog i avjämningsskiktet.

För normala lägenheter och kontor rekommenderar vi följande: (Detta gäller också mer allmänt, men vid större ytor bör Weber först rådfrågas)

För cementbaserade massor:
Golvvärmen kan anslutas redan i samband med läggning med omgivande temperatur, därefter kan temperaturen ökas med +5°C/vecka till max 40°C.

Den långsamma värmeökningen i de cementbaserade avjämningsmassorna låter materialet härda ordentligt (cement behöver vatten) och en säkerställer en kontrollerad uttorkning. En för kraftig uppvärmning för tidigt orsakar spänningar i golvet innan golvet har fått sina slutliga hållfasthetsegenskaper.

En annan fördel med att kunna ansluta golvvärmen så tidigt som möjligt är att ingen annan värmeutrustning behövs på byggplatsen efter detta.